Om projektet

Ansvarig organisation Omnia, kontaktperson Kim Konttinen
(kim.konttinen@omnia.fi, 040 126 7182)

Arbetspaket 1 fokuserar på att utveckla processer och kunnande inom informationsledning i yrkesutbildningen. Kompetensutveckling sker både genom kollegialt lärande tillsammans med andra utbildningsarrangörer samt genom att organisera utbildningar för organisationens ledning, chefer, lärare samt IT-utvecklare. Inom arbetspaketet utvecklas en verksamhetsmodell för informationsledning för utbildningsanordnare samt en kartläggningsmodell för bedömning av kunnandet inom informationsledning.

Målsättningar

• Kunnandet relaterat till analys och användning av information har utvecklats.
• Yrkesutbildningsanordnarna förstår och kan dra nytta av nationell indikator- och statistikinformation (t.ex. ePUK, Koski, studerande- och arbetslivsrespons, Vipunen) som stöd i planeringen, utvecklingen och ledningen av sin verksamhet.
• En verksamhetsmodell för informationsledning har skapats, vilken stöder utbildningsanordnarnas ledning i att utnyttja digitalt innehåll för att utvärdera verksamheten och öka dess effektivitet.
• Den utvecklade verksamhetsmodellen för informationsledning har implementerats.

Ansvarig organisation Riveria, kontaktperson Jatta Herranen (jatta.herranen@riveria.fi, 050 075 5305)

Arbetspaket 2 fokuserar på behovsbaserad informationsproduktion i yrkesutbildningen. Inom arbetspaketet definieras en effektivitetsindikator för yrkesutbildningen och man beskriver de lösningar som stöder denna, samt definierar och modellerar ett datalager för yrkesutbildningen. Dessutom fördjupas arbetet med att dra nytta av kundinformation i yrkesutbildningen.

Målsättningar

• Nya gemensamt planerade och utvecklade nationella mätare och indikatorer är ibruktagna
• Utbildnignsanordnarna förstår och kan dra nytta av nationella indikator- och statistikdata (bla. ePUK, Koski, studerande- och arbetslivsrespons, Vipunen) i planering, utveckling och ledning av den egna verksamheten.

Ansvarig organisation Keuda, kontaktperson Laura Heikkilä (laura.heikkilä@keuda.fi, 050 415 0937)

Arbetspaketet fokuserar på överföring av information mellan datasystem samt användning av rapporterings- och uppföljningsverktyg. Arbetspaketet beskriver processen för dataöverföring från studieadministrationssystem till nationella datalager. I arbetspaketet sammanställs och utforskas de gränssnitt som finns tillgängliga och hur de kan utnyttjas. Dessutom diskuteras vilka nya gränssnitt som utbildningsanordnarna skulle behöva i sin verksamhet.

Arbetspaketet ökar utbildningsanordnarnas kunskap om tillgängliga verktyg för rapportering och uppföljning av data, vilka möjliggör att följa upp och jämföra information mellan det egna studieadministrationssystemet och de nationella datalagren. Inom ramen för arbetspaketet samlas och presenteras modeller av dessa verktyg, t.ex. olika Power BI-implementeringar.

Målsättningar

• Kvaliteten på data i de nationella datalagren (tex. ePUK, nationella studie- och prestationsregistret KOSKI, studerande- och arbetslivsrespons) har förbättrats.
• Processen för dataöverföring från  studieregistersystem till de nationella datalagren har beskrivits.
• Gränssnitten för de nationella datalagren är bekanta för utbildningsanordnarna och man kan använda dessa. En lista för nödvändiga tilläggsgränssnitt är gjord. 
• Utbildningsanordnarna känner till verktyg och modeller, med vilka man kan följa, jämföra och matcha data mellan egna studieregistersystem och de nationella datalagren.

Ansvarig organisation Tredu, kontaktperson Tuija Mäkinen (tuija.h.makinen@tampere.fi, 040 686 2477)

Arbetspaket 4 fokuserar på att beskriva PUK-processen och dess kvalitet samt intern auditering och kontinuerlig kvalitetssäkring. Arbetspaketet skapar en gemensam förståelse hos utbildningsanordnarna om PUK som en process samt om kvalitativ PUK, med fokus på PUK:arnas informationsinnehåll och att minska fel.

Dessutom kartläggs goda modeller för intern auditering, goda praxis och erfarenheter delas och baserat på dessa aktiviteter skapas en gemensam modell för intern auditering för att säkerställa kvaliteten på PUK:arna. För att kontinuerligt säkerställa kvaliteten i PUK kartläggs och beskrivs automatiserade funktioner som utbildningsanordnarna har för detta ändamål.

Målsättningar

• Kvaliteten på data i nationella tjänster och datalager har förbättrats (tex. ePUK, Koski, studerande- och arbetslivsrespons).
• Informationen i ePUK är heltäckande, aktuell och felfri.
• Förmågan att skapa data utgående från PUK-prosessen har utvecklats.
• En modell för intern auditering för att säkerställa PUK:arnas kvalitet har skapats som ett resultat från projektet.
• I projektet har man beskrivit möjligheterna med kvalitetssäkring av datainnehållen som en automatiserad åtgärd.

Ansvarig organisation Omnia, kontaktperson Kim Konttinen (kim.konttinen@omnia.fi, 040 126 7182)

Tanken med arbetspaket 5 är att sammanföra resultaten från projektets övriga arbetspaket till en enhetlig helhet, från vilken en gemensam informationsarkitekturmodell skapas. Arkitekturen beskriver de strukturer med vilka organisationer producerar tjänster. Dessa strukturer kan delas in i verksamhet, information, datasystem och teknologi.

I arbetspaketet implementeras en målarkitektur för informationsledning för yrkesutbildningen genom att kartlägga utgångsläget, beskriva måltillståndet, genomföra en gap-analys och beskriva en färdplan för att nå måltillståndet.

Työpaketti kytkeytyy tiiviisti muihin meneillään oleviin ammatillisen koulutuksen strategiahankkeisiin, kuten Arbetspaketet är tätt kopplat till andra pågående strategiprojekt inom yrkesutbildningen, såsom KARKKI-projektet (karkki.info) och projektet Lärandeanalytik (oahanke.fi).

Målsättningar

• Skapat en gemensam syn på de nationella beskrivningarna av informationsystemarkitektur som behövs för yrkesutbildningen (omfattning, nivåer, precision).
• Kartlagt redan gjorda beskrivningar av informationsystemarkitektur och deras eventuella behov av uppdatering.
• Utformat de beskrivningar av informationsystem som krävs av yrkesutbildningens verksamhets- och informationsarkitektur.
• Säkerställt kvaliteten och användbarheten hos de utformade beskrivningarna.